En massa frågor.

Det finns en fråga som har varit fast på mitt huvud ett tag nu.
 
Hur kan två personer vara kära i varandra samtidigt? Jag förstår inte hur det kan gå till. Är det ens en grej som kan hända? Liksom jag fattar sexuell attraktion och andra sorter attraktioner, men hur kan två personer vara lika mycket attraktherade till varandra samtidigt? Vad är det som gör att det blir så? Hur hittar man varandra? Liksom om ni två inte pratat med varandra på den festen och fattat att ni gillar varandra skulle ni lika gärna kunnat gå förbi varandra i korridoren utan att bry er. Vad var det som gjorde att allt förändrades?
 
Och det får mig att undra, hur många personer har jag missat chansen att skapa en vänskap med bara för jag struntat i att lära känna dom? Skulle mitt liv se annorlunda ut om jag pratat med den tjejen, eller blivit kär i den killen vid den tiden? Jag bytte skola i ettan, från Ronneby till Karlshamn. Om jag gått kvar i Ronneby, hur skulle mitt liv se ut? Jag skulle varit en helt annan människa med helt andra vänner. Skulle jag fortfarande vara ett psykfall med dessa tankarna eller skulle jag inte brytt mig alls? Hur skulle mina vänner vara utan mig i sitt liv? Skulle de också vara helt annorlunda eller har jag inte förändrat något för dom? Har jag någonsin gjort något för någon som förändrat något i deras liv? Det är därför jag är rädd för vad som kommer hända efter jag tagit studenten. Människor som jag sett varje dag i snart tre år kommer försvinna för alltid. Jag vet inte vad som kommer hända eller hur det kommer se ut och om inte det skämmer dig också, är du en idiot. Tänker jag för mycket? Borde jag sluta tänka? Håller jag på att bli galen? Troligtvis.
 
Existensiella frågor är en pain in the ass.
 
 

Kommentarer
Postat av: Jenny

Jag känner igen mig!! Och det blir inte mycket bättre av att ifrågasätta om man övertänker saker och ting för då är risken stor att man börjar oroa sig för det också haha. Men för det första, lyd uppmaningen på omslaget till Liftarens guide till galaxen (i boken Liftarens guide till galaxen) och: Ta det lugnt.

Det är underligt hur man blir som man blir och vilka man hamnar med. Men du verkar ju ha bra vänner, uppskatta dom! Och om någon försvinner, så har du alltid minnena kvar, it's better to have loved and lost than to never have loved faktiskt <3 om man ska vara lite djup sådär. För min del brukar jag tänka att det är till min fördel vad-som-än-hände. Om jag missat någon chans - vem vet, det kanske hade gett destruktiva följder? Det är ingen idé att ha ångest över vilka man eventuellt kunde ha varit asbra vän med men som förblev en främling i korridoren - det kommer fler chanser och det kanske inte var "er tid" just då och där eller här och nu för den delen heller. Bara ett tips från en filosof till en annan!

"vara lika mycket attraktherade till varandra samtidigt" - jag är till 0 % expert på kärlek MEN det handlar kanske inte om styrkan i kärleken alla gånger utan själva grejen: att båda är kära i varandra. Det är nog vanligt att den ena känner mer, men vissa får det att fungera. Men det är sjukt förvirrande, ja!!

"Skulle de också vara helt annorlunda eller har jag inte förändrat något för dom?" Jag tror att alla ger ett intryck ca alltid. En fjärils vingslag i Mexiko-tänket. Här är ett ted talk om det: http://www.youtube.com/watch?v=Hl5FFxCAPXU

God jul och puss på dig <3

Svar: Vem är du och varför tänker du precis som mig? Jag gillar dig!Haha, du har helt klart rätt om allt. Det är knappast en bra idé att övertänka så mycket på en gång. Men ibland känns det som om man måste det, för att få en rätsida på allt och inte gå in i väggen. De allra flesta människor övertänker det mesta och det får vi börja använda till vår fördel. Dock får man vara noga med att inte bli galen och gå in i väggen...

Anyways, för att inte börja tvivla på sig själv måste man ska ha inställningen om att man gör skillnad i världen och att man inte är ett meningslöst vrak. Om jag börjar tro det, skulle jag sluta ha åsikter och istället kolla på repriser av Vänner hela dagarna.

Detta fick mig att må lite bättre. Tack! God jul och gott nytt år! <3
Lord and Master of the Universe

2013-12-24 @ 13:44:57
URL: http://cestjenny.blogg.se
Postat av: Storasyster

De kommer inte försvinna för alltid, inga människor gör det. Om de inte faktiskt försvinner, typ till sjöss eller i djungeln eller i rymden tex. och sannolikheten att alla i din nuvarande klass dör direkt efter studenten är ganska liten... så oroa dig inte, tycker de om dig (eller om du tycker om dom) kommer ni fortsätta hålla kontakten, kanske inte varje dag, men ibland - man glömmer inte en person så lätt.

And thats why Facebook extists.

2013-12-25 @ 15:34:55
Postat av: Klara

Har också tänkt en del på det där på sistone. Man trasslar bara in sig och det är så himla knäppt alltihop.

Postat av: Jenny

Haha! Jag är en förvirrad dork-chey från en dal i Väst. Jag gillar dig med!! Och som du säger är det nog flera som övertänker ting, det är väl därför inte alla lever ut och förverkligar sina drömmar. Dock ska man ju givetvis inte underskatta eftertänksamhet. Men oro för något som har potential till att hända – exempelvis att tappa kontakten med klasskamrater- är i min mening något annat.

Vi ska absolut utan tvekan göra skillnad här i världen! Random musiktips tänker jag ge till dig, för vi verkar vara på lite samma våglängd, även om vi kanske inte delar musiksmak hehe
The Slackers - Have the time
Cocorosie – By your side

Gott nytt år Lord!

2013-12-26 @ 19:06:59
URL: http://cestjenny.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
© Headerbilder från Wallpapers Wide