Dublin del 4: Min dejt och fotbollbaskethandbollmatch

(Jag är ledsen för alla dessa fucking Dublininlägg, men jag kan inte hoppa av något jag själv satt i rullning. Förlåt, bara idag och imorgon och sedan är det slut med Dublin. Jag lovar <3)
 
 

Söndag: Jag hoppade över frukosten igen och vi åt hamburgare och pommes på en snabbmatskedja. Det var som Donken, fast godare. Idag var det den stora hurlingmatchen. Jag tror det var hurling i alla fall. Den som liknar amerikansk fotboll, handboll, basket och fotboll samtidigt. Det var mellan Dublin och Mayorn. Och spoiler: Dublin vann. Människor var så glada hela dagen och sjöng och dansade på gatorna. Inte riktigt en vanlig söndag.

 

På lunchen smsade Sean mig. Mina vänner blev väldigt excited. Helt klart mer taggade än mig. Jag var så jävla inställd på att inte göra dejten pinsam. Jag gillade inte killen mer som än en bekant. Det kändes bara coolt att gå på en dejt med en främling i Dublin. Under dagen fick jag mer och mer ont i magen. När jag hittade wifi twittrade jag detta:

 

 

Dejten gick bra. Vi drack te på ett café och sedan gick vi till en park. Det kändes aldrig pinsamt. Det coola var att jag kunde säga vad jag ville eftersom jag troligtvis aldrig kommer träffa killen igen. Jag kunde se på honom att han blev ganska orolig, men han fattade vinken och helt plötsligt hade vi ett terapisamtal om våra trista liv. När vi skulle skiljas åt bestämde vi att jag skulle höra av mig om jag kom till Dublin igen, och vi önskade lycka till på våra liv till varandra och sa hejdå.

 

På kvällen gick vi ju ut igen. Jag, Mirre, Ulrika, Magdalena, Linnea och Ella gick till The Mezz. Kvällen började hyfsat långsamt, men det blev roligare ju längre kvällen pågick. Vi döpte alla irländska personer vi mötte med svenska namn. Sven, Göran och Åke blev våra bästa vänner! Jag säger bara detta; det var en awesome kväll. På något sätt bestämde alla samtidigt för att det var dags att gå hem. De andra hade mystiskt försvunnit någon gång under kvällen, men jag, Ella och Ulrika gick lyckliga hem och vi träffade Philip och Adam i entrén och vi high fiveade dem utan anledning och när vi borstade tänderna dansade vi tyst runt av lycka. Jag har inte mått så bra på väldigt länge.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
© Headerbilder från Wallpapers Wide