Boktajm | motherfucking Being There av motherfucking Jerzy Kosinski

Jag läste ut Being There nyss och jag är fucked up. Jerzy tog mig till klimax bara för att säga "lol nope" och gå därifrån. Jag har noll självbehärskning och måste skrika ut mina känslor. Detta är inget spoilerfritt inlägg, men DET FINNS FAN INGET ATT SPOILA SÅ JAG TROR VI FUCKING KLARAR OSS.

 

WTF slutet? W-T-F-S-L-U-T-E-T-?-? Alltså jag fick läsa genom sista kapitlet 5 gånger och jag blev bara argare och argare. Därför det är en bra bok som är riktigt bra och ger mig en sån lullig känsla i mitt huvud och magen och axlar och knä och tår, och så gör Jerzy  med slutet? Det enda jag fick ut var att Chance gick ut i trädgården, som btw var ashäftigt beskrivet:

 

“Taut branches laden fresh shoots, slender stems with tiny sprouting buds shot upwards. The garden lay calm, still sunk in repose. Wisps of cloud floated by and left the moon polished. Now and then, boughs rusted and gently shook off their drops of water. A breeze fell upon the foliage and nestled under the cover of its moist leaves.”

 

Om inte det var the thightest shit du läst i ditt liv, get out of my face. Men vad fan är det som händer egentligen? Inser Chance att han inte passar i upperclasslivet och att han börjar bli en människa han inte känner igen, så han söker frid i trädgården? THAT'S IT???

 

 

Well woopdifuckingdoo Chancueayy! Du fattar ngt för första ggn i ditt liv, men jag gör fan inte det. Jag fattar inte varför man skriver en så brilljant bok med så många gömda budskap och meningar, för att kunna pissa ner hela sista sidan? Jerzy kunde lika gärna ha tagit filmomslaget ur sin dvdplatsficka, slickat på den tills den var helt blöt och skrynklig och sedan klistrat fast pappret på sista sidan i boken med ett tuggummi. För det där var en jävla SKAM och VANÄRA.

 

Motherfucking hell, jag är så jävla besviken. Jag hade förväntat mig ett stort avslut, men nej Jerzy ville istället sparka mig rakt i huvudet med en spiksko. Det är det sämta slutet jag läst i hela mitt liv. Såhär var min läsupplevelse:
 
 

 
Och missförstå mig inte, detta var inget BRA slut. Jag satt inte och grät eller skrattade eller var helt fucked up därför det som inte fick hända hände. Det var ett "......va fan var det allt.......det sög ju???". 
Om du läst boken, hade du samma upplevelse eller är jag bara är dum i huvudet?? JERZY VERKAR FUCKING TRO DET SO I GUESS HE'S RIGHT. sissela out
 

Kommentarer
Postat av: Anon

much probelm abandonment issues

such seperation problems

wow

all alone in universe

#good book end now what

2014-05-12 @ 22:30:08

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
© Headerbilder från Wallpapers Wide